en promenad upp på montjuic
förra veckan tog jag en kvällspromenad. målet var en park i närheten av där jag bor, som jag sett på kartan.
här i barcelona är det fortfarande varmt, förra veckan var det upp emot 25 grader varje dag. den här veckan har det varierat mycket, och det har regnat. så lite höstigt känns det ändå.
något som känns speciellt höstigt är ljuset. höstljus = ♡
när jag kom fram till "parken" visade det sig vara ett berg, och jag behövde gå upp för ett gäng trappor.
och plötsligt hamnade jag en bit ovanför staden. med regnmoln åt ena hållet och solnedgång åt andra.
det kändes lite som att sväva där uppe, som att kanten på bilvägen var slutet av jordens yta.
jag gick upp för fler trappor.
och högst upp såg jag ut över bergen som omringar barcelona. berg och solnedgångar är ju något alldeles speciellt.
någonstans där i bor jag!
det var lite magiskt.
efter en stund började det regna på mig och solen gick ner väldigt fort, så jag sprang hem igen. men det var inte sista gången jag gick upp på det berget.
Åh vad fint! längtarlängtalängtar.